Bruna bollar

Att vara SD – väljare är att ständigt bli påhoppad direkt eller indirekt av etablissemanget. Om det så är en fritös som tuttar eld, vänsterjournalister som metoo – trakasserar, slöjor som ramlar av så är det helt okritiskt SD:s fel. När myndigheter i månader pratar om yttre påverkningskampanjer och fakenews så ska vi tänka SD eller ryssar fast S ständigt avslöjas med bl.a. egna trollfabriker. När journalister ojar sig i morgonstudion om fakenews ska vi tänka SD fast det är de själva som är de största spridarna. När Rapports nyhetsuppläsare för tusende gången försöker misskreditera SD eller skönmåla den allt mer krackelerande verkligheten ska vi tänka – ja vad fan ska vi tänka? Vad har de tänkt sig? ska vi tänka mer, ge mig mer av allt detta, rösta på sjuklövern.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har precis kommit ut med en folder där man varnar för just det – yttre påverkningskampanjer (tänk SD / Trump / Ryssland då antagligen) men vi alla andra som varit med ett tag vet nog vilka som försöker påverka. Men mot denna bakgrund och all diskussion så går ändå media reflexmässigt igång utan någon som helst fakta med morgonsoffor, handhjärtan, ljusmanifestationer, twittrande partiledare och nu ytterligare en högre nivå med gråtande journalister. Sverige har fått sitt eget 9/11, värre än något annat med hatkommentarer mot en fotbollsspelare. Och vi alla ska förstås tänka – SD.

På Netflix har den gamla kultklassikern ”The Warriors” dykt upp. Scenen då gängledaren skjuts och ”The Warriors” felaktigt blir utpekade av en liten råtta med orden ”it was the warriors, they shot” får mig att tänka på svensk media.

Om man nu har kommit till den insikten jag har gjort så ändrar man sig inte. Jag påverkas inte av vad som twittras av 15 – åringar eller trollfabriker. Idiotiska uttalanden av SD förespråkare eller medias propagandamaskineri. Om så SD skulle ställa fram en apa som partiledare skulle de få min röst – en förändring måste ske, ett straff måste ges.

Ang. apan så är det absolut inget menat. Åkesson är den klart mest karismatiska av de okarismatiska. Tänk dig ett tal med Annie Lööf eller Jan Björklund, vad säger dom egentligen. Bara en massa svammel om ingenting. Åkesson lever, man lyssnar.

Media förstör så mycket. Med de senaste drevet och hulkande journalister har de fått mig att tvivla, inte på SD men på min önskan över att Sverige vinner över Mexico, känns som jag skiter i det nu. Tack för den polariseringen media och bra jobbat ev. trollfabriker.