2023

Falsk dementi

2023-01-08

Det är ju fantastiskt. FalskaNyheter.se, den enda sidan som påstår sig aldrig ljuga, tvingas nu utfärda en dementi. Ironiskt nog blir detta vår första “falska dementi” – som faktiskt är sann.

Dementi om 18 Grader: Att hålla inomhustemperaturen på 18 grader eller lägre är långt ifrån idealiskt. I ett kallt vinterland som Sverige bör vi sikta på minst 20 grader för välmåendet. Trots detta försöker Sossarna och regeringen övertyga oss om motsatsen, understött av en bisarr riksdagsundersökning som närmast kändes som en tävling i att fabricera osanningar om inomhustemperaturer försöker man bräcka varandra i negativ trivseltemperatur. Det var det mest absurda jag sett på SVT, och då har jag ändå sett en hel del. En ledamot påstod sig nöja sig med 15 grader – en temperatur jag inte ens skulle hålla i mitt garage. Skulle en ledamot med en månadslön på 85 000 huttra i 15 grader, knappast.

Dementi om 4 Minuters Dusch: Fyra minuter räcker inte för en dusch om man vill upprätthålla god hygien. Visst, Gunde Svan kan ha klarat en dusch på 1 minut och 23 sekunder, men hur ren blev han egentligen? Om vi alla ska tävla med Gunde, kanske vi lika gärna kan sikta på att skida tre mil på 1 timme och 30 minuter också. Välkommen till det nya smutsiga Sverige.

Är detta det samhälle vi har kämpat för med alla våra skatter och slit? Inomhustemperaturer på 16 grader, 3 minuters dusch, och kanske ett mål barkbröd till middag? Grattis, folkhemmet är komplett.

Det värsta är att folk tycks acceptera detta. “Nej, vi har inte satt på elementen än, trots att vi är i januari. Och ja, vi har 14 grader inomhus. Det är faktiskt mysigt att bära täckjacka inomhus och rita frostgubbar på insidan av fönstren. Och du, jag har duschat i kallt vatten i bara två minuter och luktar inte alltför illa.”

Medan riksdagsledamöterna skrattar i bastun, är vi lurade och fogliga som vanligt. Istället för att känna ilska över energikrisen och de orimliga priserna, tävlar vi i vem som kan späka sig själv mest. Så trendigt med lite shabby chic.

Förutom en gnagande känsla av att det inte borde behöva vara så här, att ingen egentligen vet varför. Med ett enkelt pennstreck kunde vi kanske återgå till vettiga priser. Det är ju inte så att vi haft missväxt på el. Kanske är det de gröna utomjordingarna som stängt ner kärnkraft, försummat värmekraftverk och ignorerat nätutbyggnaden.

Senaste opinionsundersökningarna tycks inte göra det självklart för alla vem eller vilka som är skyldiga till denna bedrövliga situation. Låt oss leka “Fem myror är fler än fyra elefanter” med Maggan, Merkel, Bolund och Jimmie. Vem passar inte in? En ska bort från skuldfrågan.

“Vad säger du, Eva?”

Eva funderar en stund innan hon svarar: “Bolund ska bort. Han är den enda som inte skyller på någon annan. Maggan skyller på Putin, Merkel på tsunamin, och Jimmie på 7-klövern. Bolund däremot, han erkänner sitt ansvar och skäms inte för det. Dessutom är han den enda som hyr sina kläder. Ja, Bolund ska bort.”

“OK, bra svar. Hur tänker du, Magnus?”

Magnus ser fundersam ut innan han svarar: “Merkel ska bort. Hon är den enda som vill köpa rysk gas. Och med rysk gas kommer tre problem: det är gas, det är ryskt, och det kommer inte. Dessutom är Merkel den enda som sticker ut med lite färg, ryskt röd.”

“Intressant tanke, men FEL, FEL, FEL. Ni glömde tänka på 18/4 nu (grader/minuter), eller hur?”

“Ehh, ja!??!”

“Jimmie ska bort. Han är den enda som inte lagt ner kärnkraft, inte köpt rysk gas, inte misskött nätet eller sålt ut till Tyskland. Och han är den enda utan bokstaven M i sitt namn – Maggan, Merkel, (MP) Bolund. Är inte det bra?”

”Tycker han ja.”

Dementi om Dammsugning: Slutligen, låt oss dementera myten om att dammsuga på natten är en god idé. Det är det definitivt inte.

Sveriges mäktigaste kvinna

2023-03-10

Under morgonens frukost bjöd SVT:s morgonsändning på en oväntad nyhet – Vattenfalls VD, Anna Borg, presenterades som Sveriges mäktigaste kvinna enligt Dagens Industri. “Mäktigaste”, funderade jag och tog en klunk av kaffet. Hur mäktig kan man vara som VD för ett statligt bolag styrt av ägardirektiv?

Men kanske är det Borg som faktiskt innehar mest makt, hon som har vårdat ett tankeförbud på kärnkraft, lagt ner Ringhals och lyckats med konststycket att göra svensk el dyrare desto mer som exporteras – en ekonomisk paradox där elen försvinner ut ur landet samtidigt som priserna skjuter i höjden. Visst är det mäktigt, men inte något att hylla i mina ögon, snarare det motsatta.

Skulle jag få i uppdrag att utse Sveriges mäktigaste person baserat på positiva bidrag, skulle elmarknaden definitivt inte komma på tal. Det hade varit enklare att utse årets flopp, där både Vattenfall och DI skulle vara starka kandidater.

Jag kunde dock inte motstå att snegla mer på TV:n, fullt medveten om att det skulle förstöra resten av dagen. Och precis som befarat, undvek SVT:s programledare (som knappast kan kallas skjutjärnsjournalist) alla svåra frågor och serverade istället mjuka bollar som Borg enkelt kunde slå tillbaka med allmänna svar om ditt och datt. Tänk om de hade behandlat henne som om hon var från SD.

Att starta dagen med att se två organisationer jag bidrar till ekonomiskt prestera så dåligt är nedslående. Till slut ställde programledarna dock den oundvikliga frågan om Borgs lön på 20 miljoner, men hon duckade smidigt med att det var styrelsen – eller “polarna”, som hade bestämt det, vilket tydligen friade henne från all moralisk skuld. Ironiskt nog sitter vissa och huttrar hemma i 16 grader för att spara pengar, medan andra tjänar 20 miljoner på deras huttrande. Men eftersom styrelsen bestämmer, så är allt tydligen i sin ordning.

Vad Borg skulle göra med sitt elstöd blev nästa fråga. Kanske donera det till välgörenhet, även om bidraget skulle bli än mindre än Magdalenas, eftersom Borg tydligen bor i en lägenhet och endast får 1100 kronor i elstöd. Trots detta fann jag det svårt att känna sympati för henne, då jag antar att det inte rör sig om en enkel trea i förorten.

Min misstro mot politiker som saknar barn har utvidgats; numera är jag också skeptisk till Vattenfall-VD:ar som knappt använder el.

Bomber och Granater, Potatisskallar och Solcellsamöbor

2023-05-23

Ett inslag i SVT:s Rapport om att bygga solcellsparker på bördig jordbruksmark i Skåne väckte barndomsminnen till liv. Jag kom att tänka på hur jag skrattade åt kapten Haddocks dumhet i Tintin-seriealbumet, där han tände en eld i livbåten av trä mitt ute på havet för att han frös. “Bomber och granater”, det skrattet fastnade i halsen 40 år senare.

Kanske har Reinfeldt flugit över Skåne och sett vad han tolkat som oanvänd mark.

Det hela är absurt. Vad blir nästa steg? Att göra bensin av mat?

Det är bättre att först äga sen hyra och sen köpa tillbaka

2023-06-10

Att först äga, sedan hyra, och slutligen köpa tillbaka har blivit ett nytt fenomen. Den eviga debatten om att äga jämfört med att hyra har nyligen lutat åt det senare; hyra framstår nu som det nya sättet att äga. Men vissa kommuner, främst S-kommuner, har tagit detta till en helt ny nivå. De börjar med att äga sina tillgångar, säljer dem sedan för att hyra tillbaka, för att därefter köpa tillbaka egendomen för att återigen äga den. Lite som att ha kakan, låta någon annan äta upp hälften och sen få tillbaka kakan. Resultatet är att man står där med både mindre kaka och neddragna byxor.

Ilija Batljan, en tidigare framstående politiker inom Socialdemokraterna och före detta VD för fastighetsbolaget SBB, har uppenbarligen rest runt landet och köpt upp stadshus, brandstationer, polisstationer och vårdinrättningar – samhällets hjärta – från (S) kommuner. Det verkar som om affärsmodellen har varit att “företaget köper offentliga lokaler från kommuner som sedan får hyra tillbaka dem”. Skulle du göra detta med något du själv äger?

Nu när SBB har kraschat står frågan: vem kunde ha förutsett detta? Inte Borlänge kommun i alla fall, som sålde sitt stadshus för att hyra det i 48 år. En snabb uträkning (typ 400 000 x 12 x 48 )visar de enorma summor det handlar om. Man undrar om driftskostnaderna sköts med egen personal?

Falun såg inte heller någon risk och sålde hela sin fastighetsportfölj för Dalaregementet, som nu hyr sina kaserner av SBB – och kanske snart av Ryssland eller Kina. Vem vet, kanske till någon som ser en strategisk fördel i att ha en militärbas där för militära special operationer..

Vad har Borlänge, Falun och SBB gemensamt, förutom en tveksam strategi? Trots enstaka inslag av regnbågskoalitioner i Borlänge och en moderat företrädare i Falun, domineras fastighetsaffärerna av det röda blocket – så rött att till och med Magdalena Andersson känner sig nödgad att intervenera med sina vanliga Orwellianska utspel om att börsen inte bör äga offentliga tillgångar, bara Batljan få äga.

Och låt oss inte glömma Faluns regnbågskoalition, där Centerpartiet säkert spelade en roll. Centerpartiet och affärer – vad kan möjligen gå fel? Kommer någon ihåg Nuon-affären?

Jag har haft fel om allt

2023-06-16

En rubrik i Expressen, författad av Frans Lindstrand, fångade min uppmärksamhet till den grad att jag vid flera tillfällen övervägde att faktiskt läsa artikeln. Men av princip läser jag inget av Frans – han har ju konsekvent fel.

Och då pratar vi inte om småfel. Inte som att oavsiktligt slinta på tangentbordet, utan om fel av den monumentalaste sorten. Så fel att det potentiellt kan förstöra ett helt land.

Trots detta kunde jag inte hålla mig – jag var tvungen att se hur fel Frans kunde ha den här gången. Till min lycka var artikeln låst bakom en betalvägg, så det blev inget.

I en annan av de stora kvällstidningarna argumenterar Karina Petersen för ”blocköverskridande överenskommelser”. Verkligen? Innebär det att även inkludera SD i samtalen, eller är det kvällstidningsöverskridande överenskommelser hon menar? Är det Karina och Frans som förväntas lösa alla problem? Det återstår att se hur det ska gå.

På ett annat håll, i en annan tidning, tar chefredaktören för Eskilstuna-Kuriren, Lena Borgman, mod till sig under en middag och utbrister ”Eskilstuna har blivit ett riktigt rövhål”. Hennes väninnor tittar upp, förbluffade, och håller med – och detta är år 2023. Snart kanske de även medger att vi har en tandläkarbrist.

I en värld där storskaliga missuppfattningar ofta får mer uppmärksamhet än enskilda röster av förnuft, får Frans, Karina och Lena ta stor plats i ledande tidningars spalter med sina felaktigheter. Under tiden fortsätter denna lilla bok att förkunna sanningar för en trogen skara av tolv läsare och en halvt engagerad huskatt. När det gäller katten, kanske det inte var helt sant.

Särskild Polistaktik

2023-09-15

Jag förstår mig inte på den där så kallade särskilda polistaktiken. Till skillnad från polismästare Blykula, finner jag den inte särskilt effektiv. Men vad vet jag? Jag observerar endast poliser som drar sig tillbaka och bilar som vandaliseras – och ändå kallar Blykula det för en framgångsrik taktik. Endast några skattemiljoner upp i rök.

Blykula planerar att utvärdera insatsen senare. Det har filmats, och nu är tanken att granska materialet för att se om några förövare har fastnat på film. Mugshot – live, så att säga.

“Särskild polistaktik” låter för mig lika tvetydigt som Rysslands “militära specialoperationer” – vackra ord för att dölja den verkliga innebörden. För Ryssland innebär det krig, och för polisen verkar det innebära att backa undan. Inte undra på att Ukraina inte har omfamnat en liknande försvarstaktik.

Såvitt jag förstått innebär “Särskild polistaktik” följande komponenter:

  • Dialogpolis
  • Stenadpolis
  • Filmpolis

Innan brott begås skickas dialogpolisen, även känd som Miljöparti Polisen (MP-P), ut med saft och bullar. Deras uppdrag är att förmedla att stenkastning inte är acceptabelt, erbjuda fler fritidsgårdar, graffiti-väggar, resor för “värstingar”, “farsor och morsor på stan”-jackor, sommarjobb, studiebesök, och till och med knäböja som en del av dialogen.

När brott sedan begås, skickas poliserna in för att, bokstavligt talat, bli stenade. De som ignorerade dagens fredliga uppmaningar får nu utlopp och upplopp.

Efter att brotten begåtts tar filmpolisen vid. Det är dags för polisen att pausa för lite saft och bullar (eller munkar för somliga) och titta på film. Efter 150 timmars material kanske man kan identifiera en stenkastare – som sedan sannolikt kommer att frias.

En ung kvinna ifrågasätter i en TV-intervju varför polisen inte använder sin kravallutrustning för en riktig insats, och jag undrar samma sak. Eller varför inte helt enkelt avstå från att ha poliser på plats? Använd drönare för att filma allt och låt sedan AI analysera och avgöra utfallet. Resultatet blir kanske detsamma, men tänk vilka pengar vi skulle spara. Det vore en särskild skattetaktik.

Kommentarer

En nyligen genomförd undersökning vid Polishögskolan visade att 70% av de tillfrågade aspirerar på att bli dialogpoliser (MP-P), 25% vill bli filmpoliser (FILM-P), och endast en blygsam 5% ser sig som frontpoliser (STEN-P).

En annan reflektion: Varför har högt uppsatta poliser så passande namn? Polischefen Blykula och de där SÄPO-poliserna Von Trossen och Femhörning, till exempel.

Vad fan fick vi inte för pengarna

2023-11-03

Vi blev aldrig någon humanitär stormakt. Trots decennier av investeringar på hundratals miljarder är Sveriges image solkigare än någonsin. Vår flagga bränns, det sprids rykten om att vi äter barn, det föreslås att vi ska ersätta lagboken med religiösa skrifter och ansökan om NATO-medlemskap förhalas på ren pin kiv. Och jag kan inte låta bli att undra om resten av Europa inte hyser en viss skadeglädje över att se “von oben” få en reality check.

Alla försöka förbättra Sveriges image har varit lika fruktlöst som din värsta aktieinvestering, till och med sämre än aktier i SBB. Förr kunde en aning nakenhet i en biofilm sätta Sverige på kartan i 30 år. Nu har vi slösat miljarder utan att åstadkomma något, tvärtom.

Fundera på de potentiella användningsområdena för dessa enorma summor pengar. Troligen tusen miljarder, motsvarande hela Sveriges årsbudget. Det är likvärdigt med att ge varje svensk ett friår. Men detta friår gäller inte för toppskiktet inom socialdemokraterna och moderaterna, som istället belönats med prestigefyllda internationella tjänster – en gest av tacksamhet för stormaktens pengar. Minsta förväntningen är att de faktiskt dyker upp för att arbeta.

Visst, pengar som gått till brunnar och skolor känns inte som slöseri, men de som spenderats på vapen, korruption och goodwill i Mellanöstern hade definitivt kunnat användas bättre. Att bara laga alla potthål hade varit bättre.

VisitSweden försöker förbättra Sverigebilden med en ny video där målet är att inte längre bli förväxlad med Schweiz. Något gulligt, eller typiskt svenskt, där det största problemet tycks vara förväxlingen mellan Sverige och Schweiz. Men vänta, där har vi något. Är det inte schweizarna som äter barn och bränner böcker?

Kring vår ambition att vara en humanitär stormakt har en hel industri vuxit fram. Enligt MIFFO sysselsätter den idag fler än Volvo, Ericsson och ICA tillsammans. Men det är en illusion, likt när jag betalar mitt barn 100 kr för att klippa gräset. Vår familjs “BNP” kanske ökar, men vi blir inte rikare. Och lycka till med att exportera den tjänsten, även om vi påstår oss vara en stormakt på gräsklippning.

Så, vad fick vi inte för pengarna? Nyheterna rapporterar om ständiga hål att fylla och då inte bara potthål. Varför inte sträva efter att bli en fungerande humanitär makt snarare än en dysfunktionell stormakt? Låt oss sluta slösa pengar och istället göra en film med något lagom syndigt. Stormaktstiden är över.

De låga förväntningarnas rasism

2023-11-26

om nu göteborgare är en folkgrupp.

“Nationen Firar – Göteborgarnas Civila Mirakel: Ett Bibliotek Obevakat, Inga Brott Begångna!”

I en värld där förväntningarna sjunkit till botten, har Göteborg nu definierat om standarden för civiliserat beteende. Efter en hisnande händelse där Stadsbiblioteket i Göteborg oavsiktligt lämnades olåst och obevakat över natten, har en nationell nyhetsstorm brutit ut – inte över brott eller skadegörelse, utan över det fullständiga avsaknaden av dessa.

Till allas förvåning, beträdde ingen lokalerna för att vandalisera, stjäla litterära skatter eller ens utföra en “liten skjutning” – ett scenario så otänkbart att det omedelbart blivit en jättenyhet. Göteborgarna har uppvisat en sådan exemplarisk nivå av civilisation att till och med statsministern personligen har framfört sitt beröm till folket för deras anmärkningsvärda förmåga att uppföra sig.

Denna chockerande utveckling, där medborgarnas grundläggande anständighet har blivit så sällsynt att den förtjänar riksmedias uppmärksamhet, utmanar nu vår syn på samhället. Bibliotekarien och andra naivt upprymda själar frågar sig nu om denna incident ska bli en ny helgtradition, där vi testar nationens moraliska kompass genom att lämna värdefulla kulturella institutioner öppna för allmänheten.

Fyra skämskuddar och en fjantmössa

2023-12-02

Recension av “Fyra skämskuddar och en fjantmössa” – En oavsiktlig politisk komedi från Trollywood

Betyg: 1/5 stjärnor

Från Trollywoods djup kommer “Fyra skämskuddar och en fjantmössa”, en film som osökt tar plats i den svenska politiska buskisens anrika tradition. Filmen, som med en skälvande hand håller upp spegeln mot svensk politik, misslyckas spektakulärt med sitt uppdrag – och lyckas istället bli en av årets mest ofrivilligt komiska filmer.

Handlingen snurrar kring fyra minnesvärda – eller snarare glömska – scener:

Skämskudde #1: “Stefan käbblar” – En scen där Stefan (S) och Annie (C) förvandlar en politisk debatt till ett skolgårdsgräl. Stefan vevar med armarna som ett vindkraftverk i storm, medan Annie desperat försöker lämna en rapport. Behöver jag säga att rapporten blåste bort.

Skämskudde #2: “Åsa gråter” – Åsa (MP) levererar en tårfylld monolog om att “göra någonting… för kommunalråden”. En scen så laddad med förvirring att den förtjänar sin egen genre.

Skämskudde #3: “Annie tjuter” – I denna höjdpunkt slår Annie (C) nästan skorna i bordet och utbrister “nu får det vara nog!” mot Jimmie (SD), ett moment som lovar mer drama än en hel säsong av “Paradise Hotel”.

Skämskudde #4: “Magdalena gråter och pratar ryckigt” – En romantisk S-terror-skräckkomedi som faller platt med sin brist på trovärdighet. Kanske hade den fungerat som en studie i socialdemokratisk retorik, men som film är det en besvikelse.

Fjantmössan: Här introduceras vi för Annie och Jonas, vars låtsasbråk på debattscenen är lika övertygande som en skolpjäs. Deras “debatt turné” framstår som en absurd karneval av politisk teater. Och överraskningen? Det var aldrig på riktigt. Precis som i slutscenen där Teodorescu & Suhonen går från att fejka konflikter framför kameran till att fika tillsammans bakom kulisserna.

Slutsats: “Fyra skämskuddar och en fjantmössa” är som att titta på en bilkrasch i slow motion – du vill inte se, men du kan inte slita blicken. Det är en film där vuxna människor gråter, käbblar och tjuter sig igenom en berättelse som är lika absurd som verkligheten. Den enda trösten? Det är bara en film… eller är det?

Årslista 2023

2023-12-29

Nyårsreflektion 2023: “Ring klocka ring, i bistra nyårstid”

Ring klocka ring, i bistra nyårstid,
låt 2023, ett år av skratt och tårar,
finna sin plats i historiens lopp.
Årets sämsta prognos, Vasaloppets snö
föll trots allt – naturens egen ironi.

Skicka bud till varje hjärta, som brister
av skratt åt årets mest återlämnade julklapp:
Rysslands elbil, ett löfte så tomt
som nyårslöften glömda vid gryningen.

Ring för de ögonblick när ord förlorar sin mening,
i en Uber, där kallprat blir en kamp,
en strid där orden snubblar, faller,
och meningar försvinner i ljudet av vägar som susar förbi.
En plats där försöken att knyta an
möts av den oövervinneliga muren av missförstånd.

Ring in årets nyord, ett krystord,
som får oss att skratta åt vårt eget allvar,
en lek med språket som speglar vår tid,
en dag för SAOL i rampljuset.

Årets flockbeteende, Barbenheimer,
ett spektakel av identiteter,
en dans med stereotyper,
där vi alla söker vår plats.

Ring för media, vars trend är menlöshet,
och för programledare utan namn,
vars viskningar i etern
blir ekon av vår tid.

Ring för årets mest pinsamma:
en freudiansk felsägning, en tår, en darrning,
en mänsklig stund i politikens kalla ljus.

Ring för Tiptapp-beställningar naiva,
för kommuners hopp om rosa lösningar,
ett år av drömmar, ibland förgäves.

Ring, klocka, ring, och påminn oss:
Årets sämsta år, 2023,
har ändå gett oss skratt, gett oss tårar,
gett oss livet i dess hela spektrum.

Och årets sajt, falskanyheter.se,
ett ljus i mörkret, en skratt i tystnaden,
ett hopp om att även i absurditet
kan sanning och klarhet finnas.

Ring klocka ring, och låt oss minnas:
snart kommer ett nytt år, nya möjligheter,
nyårsklockan bär framtidens löfte,
att vi tillsammans kan skapa en värld
där nästa år blir bättre än det sista.

“Snart kommer det ett hundår till”
men tillsammans möter vi det med hopp och mod.