Snökaos på E22
”Helvete vad mycket snö och nu är det stopp också”, sa föraren irriterat. ”Titta i handskfacket efter foldern från MSM”. ”Du menar MSB”, kunde inte passageraren låta bli att kommentera. ”Samma skit”, sa föraren ännu mer irriterat.
”Tydligen ska man sitta kvar i bilen”, informerade passageraren efter ha bläddrat i foldern. ”Va fan, det är ju vid brand i lägenhet. Det kan väl inte vara samma åtgärd i en utkyld bil”, sa föraren. ”Jo då, samma lösning på olika problem, sitt still i ehh båten”, skojade passageraren och fortsatte: Samma lösning på alla problem, det brinner, börskrasch, trafikstockning – sitt still så fixar pappa staten.
”OK, och var fan är då pappa Trafikverket?” undrade föraren otåligt. ”Vi har ju suttit här i timmar nu, står det inget annat?” Passageraren bläddrade lite och hittade avsnittet om nöje och läste högt: Det finns en spellista som MSB gjort, vi kan lyssna på Snön Faller med Uffe, Flickor bak i bilen med Siw och The Race med Yello. ”Det där sista måste fan vara ironiskt av MSB”, sa passagerarn med en trött röst.
”Inte slösar jag batteri på sådant skit, skulle vara Uffe då i så fall”, sa föraren och drog igång Uffes vinterdänga Snön faller. ”Den är så skön när körtjejen kommer in”, trallade föraren med.
Efter Uffe på repeat 20 gånger närmar sig någon bilen utifrån. Knackar ganska hårdhänt på vindrutan då Uffe får hela bilen att skaka. ”Sänk, sänk, det är någon här”, skriker föraren och öppnar vindrutan. ”Hej, äntligen. Är det pappa Trafikverket”, undrar föraren hoppfullt. ”Nej för sjutton, jag är UE till Trafikverket (underentreprenör min anmärkning), det är jag som äger bondgården där borta”, sa bonden och fortsätter: Den här vägsträckan är mitt ansvarsområde, Skåne SydOstOstSyd.
”Jaha du, kan du hjälpa oss loss då?”, undrade föraren. ”Tyvärr inte, jag har inga resurser”, sa bonden.
Fakta: Har ni tänkt på vad få politiker som kan säga ordet resurser (typ Löfven, Annie m.fl), väldigt irriterande då det är näst vanligast efter oacceptabelt. OK, förlåt, vidare. Vänta, bonden hade också lite problem med uttalet.
”Men vad sjutton vill du då?”, frågade föraren.
”Det är förbjudet med tomgångskörning här”, sa bonden viktigt och försvann i snöyran.
I lugna tider har vi den bästa beredskapen man kan ha. Det tillverkas flödesscheman, övas i reflexvästar, brainstormas på högfjällshotell och skickas små trevliga folders med instruktioner typ ”så fördriver du tiden i bilen när du är insnöad på en europaväg”.
I lugna tider är vår beredskap god. Välavlönade generaldirektörer med månadslöner på över 160 000 beredda att ta ansvar. Det självspelande pianot klinkar på och det övas och ritas och månadslöner utbetalas, 160 000 ut där och 185 000 ut där och en liten övning, en ny pamflett, lite värdegrund och nya 160 000 ut, 160 000 ut, 160 000 ut, 160 000 ut, månad efter månad.
I lugna tider kan det till slut hända något, rätt var det är så kommer det en fartygsolycka, en pandemi, ett statsministermord eller ett kraftigt snöfall och alla de där rutorna på flödesscheman, planerna som gjordes på Högfjällshotellet och utbetalda ansvaret ska omvandlas till – ACTION.
Men det gör det inte.
Rutorna funkar inte, pamfletten duger inte och ansvaret är borta. Återstår då endast någon bonde (dock inte denna), bärgare, restaurangägare, ensam polis o.s.v. att lösa problemet.
Fakta: Vet du att man fortfarande inte kan åka motorväg hela vägen mellan landets tre största städer. Trafikverket håller fortfarande sen 10 år på och duttar vid Ljungby, eller förresten – det är ju inte Trafikverkets ansvar.
