Pseudodebatt

När polischefen Löfving var med i Agenda för att diskutera klanbrottslighet körde SVT på som vanligt. Man vill inte diskutera det riktiga problemet utan styrde in diskussionen på om det kunde kallas klan, om det var rätt och säga klan o.s.v. Som så många gånger förr undvek man det egentliga problemet.

Åkesson var med i Aktuellts partiledarutfrågning och som så många gånger tidigare ältade man SD – medlemmar som skriver på nätet. Påhopp på Åkesson som person och ingenting om politiken. Som så många gånger förr undvek man politiken.

Den efterföljande debatten till Aktuellts totalt misslyckade intervju handlar om SD – medlemmar som varit grova på nätet och ingenting om SVT:s sk. opartiska roll. 

Bortkollrad igen, pseudodebatt igen och S, SVT och andra medskyldiga glider snyggt undan utan att behöva stå till svars. Tvärtom, skiten kommer tillbaka. Polisen antyds vara rasister, Åkesson smittar ner alla med förkylning och SVT är hux flux ett offer.

Morgan Johansson är inte sen på att plocka politiska poäng och en totalt havererad intervju av SD:s partiledare spinns till politiska poäng för S och mer skatt till SVT.

Vi svenskar anser oss vara konsensus personifierat men det är konsensus i att inte komma fram till någonting.

Och det där med hatsvans. Visst, SD har en svans som ofta rycker ut till försvar men det är Lena i Sundsvall och Nisse i Hökarängen. Etablissemangets svans är bl.a. en Helle K. eller Ulf B. (kyrkan), Anders L. eller Peter W. (journalister), Alex S. eller Jonas G. (kändisar), Morgan J. och Annika S. (politiker) o.s.v. Dessa ser man alltid på Twitter, i insändare, krönikor, TV – intervjuer m.m. Alltid hyllandes efter en katastrofinsats av Löfven eller krokodiltårar när Lena och Nisse fört fram något. Väldigt ojämna styrkeförhållanden – ändå är det etablissemanget som kommer att förlora för Lena och Nisse har något som fejkhyllarna och krokodiltårarna saknar.