Normalisering av hittepå statistik
Sifo:s mediamätare måste vara det yttersta beviset på att allt går att bevisas med statistik och att Sifo sysslar med hittepå. Sifo och Ekot försöker visa att “Sverigedemokraterna inte behandlas annorlunda än andra partier” och att det finns både positiva, negativa och neutrala nyheter. Som stor nyhetskonsument kan jag med gott samvete säga att jag nog aldrig har hört en positiv nyhet om Sverigedemokraterna i MSM.
Tvärtom, när Jimmie Åkesson kommer in i Aktuellt eller Rapportstudion skiftar leendena på de alltid så leende programledarna till ett hårt smalt streck och stämningen är genast fientlig. Det går inte ens att jämföra hur Jimmie har blivit behandlad och den typen av frågor han har fått jämfört med andra partiledare. Skulle man på riktigt försöka plotta in det i Sifos mediamätargraf skulle man vara tvungen att använda en logaritmisk skala.
Medias positiva nyheter om SD ”handlar främst om ökningen i opinionen under en del av året”. Så medias enda positiva nyheter om SD är när det läser siffrorna från opinionsundersökningarna. Alla andra nyheter, tal, förslag eller debatter kletas alltid ner med något negativt eller vantolkas.
Om Jimmie gör bra ifrån sig i en debatt. Får in några repliker, sätter Löfven på plats men samtidigt får en tuff replik av Annie Lööf så vet man direkt vilken rubrik Aftonbladet och Lena Mellin kör dagen efter.
Om SD kommer med ett kontroversiellt förslag som t.ex. tiggeriförbud eller räkna på kostnader så vänds hela mediavärlden upp och ner och det är krigsrubriker. När sedan M och S lägger samma förslag ett år senare är det inget konstigt.
Att Sifo försöker med att det skett en ”Normalisering av Sverigedemokraterna” är bara larvigt. I politiken är det fortfarande sandlåda och inom media är det beröringsskräck som gäller. Det är endast vid fikaborden det skett en normalisering.
