Den som ger och tar igen är tjuvens bästa vän
Det är inget nytt. Så har Socialdemokraternas skattepolitik alltid fungerat, men presskonferensen om de höga energipriserna med Humle (inrikesministern) och Dumle (energiministern) hade en slags omvänd twist. Den som tar och ger igen (lite) är tjuvens bästa vän eller närmare bestämt – ”Ge lite, ta tillbaka mer.”
Humle och Dumle verkade ha lagt ner mer tid på styling med hårvax, puder, rosa slipsar och skräddarsydda kostymer än på åtgärdsplaner. Journalisterna, däremot, kör fortfarande vänsterlooken med rufsigt hår och skrynkliga kläder. Kan det aldrig vara lagom i det här landet?
Nå, planen för att mildra elkonsumenternas börda har utvecklats något efter SVT:s tips om att dammsuga på natten. Men inte mycket, och som sagt, inte mycket tid kan ha lagts ner. Det känns som om Humle och Dumle spånat fram detta under sitt senaste besök hos frisören. En snårig förklaringsmodell, kortvariga stöd och obegripliga regler leder till att några kommer få lite som sedan äts upp av annat – precis som de där hundralapparna som man alltid lurar pensionärerna med.
Vi har tillsammans gjort stora investeringar i både arbetskraft och pengar för att tygla våra gemensamma forsar och atomer för att få el. Socialdemokraterna äger varken forsarna eller atomerna. Det är vårt – ditt och mitt. Sossarna är bara satta att förvalta detta; de äger ingenting.
När man sedan dribblar bort sig så att tyskt vansinne sätter svenskt elpris och nedläggning av kärnkraft skapar elbrist, då är det inte läge att komma och locka med några tusenlappar som sedan länge och dubbelt upp stulits från svenskarna. Utan då är det avbön, avgång och återbetalning från egna partikassan som gäller, om det kan vara till någon ledning.
Så nästa gång du hör “Det blåser snålt” från Humle eller “Vem släckte lampan?” från Dumle, kom ihåg: det är inte bara en energikris, det är en möjlighet till politisk haute couture.
